Opad..

Då sitter jag här i soffan med tån i ett bandage på bordet. Bedövningen börjar släppa och nu kommer väl det jobbigaste dygnet, känner redan hur det börjar göra ont.
Det gick väl ganska bra ändå förutom att det tog 5 nålstick och ett halvt svimningsanfall innan jag var tillräckligt bedövad. Det är inte så skönt när man hatar sprutor. Men nu är det gjort och ska tydligen bli bra.*hopppas*
Däremot fick jag order om att låta bli att gå på foten för att minska blödningsrisken. Så nu ska Bj vara hemma ett par dar. Ska till distriktssköterskan på torsdag så får vi se vad hon säger.